Räkna som en farao

Paretos Optimale 14.10.2025

Att varje år börjar i januari är egentligen bara ett resultat av en historisk slump. Det gäller även finansdata.


Januari har inte alltid varit årets första månad. Dess roll beror på ett uppror mot romarna i Hispania (dagens Spanien och Portugal) år 153 f.Kr. Fram till dess började det romerska kalenderåret 1 mars, medan nya konsuler traditionellt tillträdde i mitten av mars. På grund av upprorens allvar flyttades konsulbytet till 1 januari. Med tiden följde kalenderåret efter.


Inom finans är vi besatta av att mäta årliga avkastningar. Även om företag kan ha avvikande räkenskapsår, följer kapitalförvaltare kalenderåret. Under de senaste 30 åren visar exempelvis MSCI World Index en avkastning på nästan 30 procent 2013, medan den tappade 38 procent 2008. Med årliga avkastningar var standardavvikelsen 17 procent.

Om vi hade räknat åren som man gjorde i den gamla romerska republiken skulle finanshistorien sett mer skrämmande ut. Förlusterna 2008 skulle ha stigit till 42 procent, medan en stor del skulle återhämtats genom följande års 47 procentiga avkastning. Volatiliteten skulle ha ökat till nästan 19 procent.

Det har faktiskt funnits många olika kalendrar. Kelterna kunde ha firat nyårsafton runt dagens Halloween, en tid som markerade slutet på skörden och början på den mörkare halvan av året. De gamla egyptierna lät det nya året börja under andra halvan av juli, när stjärnan Sirius heliakiska uppgång ofta signalerade Nilens årliga översvämning. Heliakisk betyder att stjärnan åter kunde ses i gryningen.

Om vi föreställer oss en egyptisk kalender som slutar den 31 juli, får vi en helt annan utveckling. Året som slutade juli 2008 skulle ha visat en måttlig nedgång på 14 procent, medan året efter skulle ge en förlust på 19 procent – bara fem månader efter att den gamla romerska räkningen visade en nedgång på 42 procent. Om man räknat som de gamla egyptierna skulle volatiliteten falla till 14,6 procent.

Kort sagt, med en annan kalender skulle aktiemarknaden se ut som ett helt annat väsen. Det finns alltså ett element av slump även i hur vi mäter finansiell avkastning. Turligt nog är slumpen snedfördelad mot uppsidan.


About the author

Finn Oystein Bergh

Finn Øystein Bergh

Chief economist and -strategist

More the optimal Pareto articles