Och nu till något helt annat: förhållandet mellan religion och ekonomisk tillväxt. Det är ett välkänt faktum att vissa regioner har starkare och mer dynamiska ekonomier, som till exempel de nordiska länderna (jag är naturligtvis helt objektiv här). I åtminstone 120 år har det också varit ett välkänt samtalsämne att religionen kan spela en viktig roll, oavsett om det handlar om att främja en särskilt produktiv arbetsmoral eller idén att Gud hjälper dem som hjälper sig själva.
Sådana ämnen har inte varit lätta att fånga med ekonometriska metoder. Men i dag, när alltmer och bättre data finns tillgängliga, dyker det upp allt fler fascinerande resultat. En italiensk ekonom fann t.ex. att mer religiösa områden i det revolutionära Frankrike utvecklades långsammare under den andra industriella revolutionen, men inte tidigare. Religionen bromsade helt klart förvärvet och spridningen av ny teknik.
Och nu ännu längre tillbaka ... eller kanske inte: Även om många förknippar den spanska inkvisitionen med medeltiden, tortyr och Tomás de Torquemada (eller kanske Monty Python), satte inkvisitionen djupa spår i Spanien under mer än 350 år. Detta har gett rikligt med material för forskning inom flera områden.
I en artikel i Proceedings of the National Academy of Sciences rapporterar författarna att de har undersökt mer än 67.500 rättegångar som genomfördes av den spanska inkvisitionen från 1478 till 1834, och kombinerat denna information med en mängd andra data. Låt oss hoppa direkt till slutsatsen, fritt översatt:
"I kommuner där den spanska inkvisitionen förföljde fler medborgare är inkomsterna lägre, tilliten lägre och utbildningsnivån betydligt lägre än i andra jämförbara städer och samhällen."
Författarna konstaterar att skillnaderna är stora: "Våra beräkningar tyder på att om Spanien inte hade drabbats av inkvisitionen skulle landets årliga produktion idag vara 4,1 procent högre" (de menar BNP per capita). Den uppskattade skillnaden mellan kommunerna i vardera änden av spektrumet är ungefär dubbelt så stor. Och detta är inte ett resultat av olika religioner; det handlar bara om olika religionsutövning inom samma religion.
Artikeln om den spanska inkvisitionen är bara ett exempel på en växande mängd studier om religion och ekonomi. En logisk taxonomi över möjliga kopplingar finns i denna VoxEU-artikel som publicerades i september 2024. I en annan artikel ifrågasätter två av författarna den tyske sociologen Max Webers postulat från 1905 om att det högre välståndet i protestantiska områden berodde på en särskild arbetsmoral. I deras ögon måste det snarare tillskrivas bättre läsförmåga, eftersom protestanter uppmuntrades att själva läsa Bibeln. Så ja, protestanter är rätt nyckelord, men inte nödvändigtvis någon särskild arbetsmoral.
Inkomstnivåerna i de nu i stort sett sekulära nordiska länderna är bland de högsta i världen, liksom aktieavkastningen under de senaste 50 åren. Låt oss hoppas att det förblir så.
Vid närmare eftertanke, låt oss bara arbeta hårt för att det ska förbli så.
About the author
