Runt 1960 visade den amerikanske psykologen David C. McClelland hur skillnader i barnböcker verkade återspeglas i efterföljande BNP-tillväxt. Om till exempel tyska barnböcker beskrev lille Hans som ett flitigt, hårt arbetande barn – ett barn med hög prestationsmotivation, i McClellands terminologi – skulle Tysklands tillväxt sen bli högre än i länder med barnböcker som målade upp barn som ofokuserade drömmare.
Visserligen är korrelation inte samma sak som orsakssamband, men McClelland satte igång mycket relaterad forskning. En inflytelserik bok med titeln A Culture of Growth argumenterar för att den intellektuella vändningen mot förnuft och framsteg i Europa från slutet av 1600-talet spelade en central roll i den första industriella revolutionen. Ett nyare bidrag, baserat på textanalys av mer än 170 000 tryckta verk i England mellan 1500 och 1900, pekar på en kulturell evolution i attityder till vetenskap och framsteg.
Listan kan göras betydligt längre. Det finns gott om artiklar och böcker som hävdar kulturens betydelse för ekonomisk tillväxt och framsteg.
Men tiderna förändras, som Financial Times påpekar: “Over the past 60 years the west has begun to shift away from the culture of progress, and towards one of caution, worry and risk-aversion.” Detta underbyggs genom att visa hur frekvensen av ord kopplade till framsteg och framtid ökade i nästan fyra hundra år och sedan nådde sin topp runt 1960, medan ord kopplade till försiktighet, oro och risk blivit vanligare. Men det är inget jag skulle oroa mig för just nu.
Låt mig i stället erbjuda en något mer udda vinkel – en ny studie som härleder risken för ett aktiekrasch från folksagor. Författarna påpekar att folksagor fungerar som ett sätt att förmedla moraliska lärdomar och etiska värderingar. Medan de fått stor uppmärksamhet inom kulturell antropologi, har folksagor till stor del ignorerats inom ekonomi, vilket kanske inte är helt förvånande.
Särskilt intressant är hur busar behandlas i dessa berättelser. De ägnar sig åt antisocialt beteende som fusk, stöld och bedrägeri. Belönas detta eller bestraffas det? Forskarna antar att chefer som växer upp med historier där busar ofta lyckas är mer benägna att undanhålla information och ägna sig åt oetiska handlingar. De föreslår också att folksagor är en mer pålitlig faktor än exempelvis enkäter.
Här är vad detta har med aktier att göra: muntliga ekonomiska redogörelser vid kvartalssamtal och chefers narrativer om framtida forskning och utveckling. Idén är att det kan finnas systematiska mönster i företagskommunikation som varierar mellan länder på grund av folksagor.
Genom ett urval av veckovisa avkastningar för bolag i 48 länder genom 30 år finner de att länder vars sagor tenderar att straffa busar upplever mindre finansiella oegentligheter och ja, en lägre risk för aktiekrascher. Den statistiska evidensen verkar robust.
Märk att artikeln handlar om etablerade sagor. Den nämner inget om nutida busar i offentliga ämbeten.
About the author
