Inget sådant som en marknad?

Men marknaden är en konstruktion. Även om det förstås går att handla S&P 500, är indexets utveckling det samlade resultatet av omkring 500 individuella utvecklingsförlopp. I september var S&P 500 flat. Jag misstänker att mången kommentar skulle stanna just där – en flat marknad. Kanske med tillägget att Nasdaq Composite steg med 1,9 procent.

Det kan se förvånansvärt starkt ut under en månad då räntan på 10-åriga amerikanska statsobligationer nådde 5,27 procent, hela 53 baspunkter högre än i augusti. Kreditspreadarna steg ungefär lika mycket, åtminstone utanför Norden, så jag kan väl med fog beskriva sentimentet som risk-off. De europeiska aktiemarknaderna verkade definitivt ta intryck, vilket gör styrkan i USA desto mer imponerande.

Ehem … Jag kontrollerade utvecklingen för de enskilda bolagen i indexen. Bara 104 bolag i S&P 500 hade en positiv utveckling i september, utdelningar medräknade. Resten, fyra av fem, föll i värde. Och vad gäller den positiva Nasdaq-utvecklingen var det bara 30 procent av bolagen i indexet som noterade positiv avkastning. Resten föll, tvärtemot det intryck som indexet ger. Man bör vara försiktig med att tala om en stark marknad när de flesta aktier faktiskt faller i värde.

I det norska OSEBX-indexet var det bara ett av tre bolag som levererade positiv avkastning i september. Kanske inte så förvånande, med tanke på att indexet föll med 2,0 procent. Men titta på mars, årets klart bästa månad, då indexavkastningen var 9,3 procent. Just den månaden var färre än hälften av bolagen på plus. Mindre än en fjärdedel lyckades hålla jämna steg med indexet.

Detta är både en konsekvens av en mer koncentrerad marknad och en följd av variation i bolagens marknadsrisk (beta). Jag kan dock tillägga att det för OSEBX hittills i år finns en korrelation på −0,65 mellan månatlig indexavkastning och andelen bolag som släpar efter indexet. En statistiker skulle varna för att läsa in alltför mycket i den siffran, men jag tycker ändå att den är talande.

Margaret Thatcher sade som bekant – kanske inte lika kärt – att det inte finns något sådant som ett samhälle. Det finns förstås något sådant som en marknad, i den meningen att vi både har en marknadsplats och ett handlingsbart uttryck för den samlade utvecklingen. Vi behöver bara komma ihåg att denna ”marknad” inte nödvändigtvis är särskilt representativ för de bolag den är tänkt att representera. Med så koncentrerade marknader som vi ser 2026 kan den vara slående lite representativ.

Så även om mina månatliga skriverier ofta handlar om just dessa genomsnitt eller andra breda måttstockar, är mitt råd att du sedan glömmer dem och i stället tar en titt på din egen portfölj. Lite klokare, hoppas jag, men inte alltför distraherad.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Framtida avkastning kommer att inkludera: beror på marknadsutvecklingen, förvaltarens skicklighet, risken för värdepappersfonden samt kostnaderna för teckning, förvaltning och inlösen. Avkastningen kan bli negativ till följd av kapitalförluster. Det här är marknadsföring.