Inför 2023 talades det mycket om en kommande recession. I USA hade styrräntan höjts från noll till 4,25 procent, terminspremien var kraftigt negativ och tillväxtprognoserna reviderades ned i tur och ordning.
Så, efter att den amerikanska styrräntan höjts med ytterligare en procentenhet, tog tillväxten i USA fart (!) under 2023. Uppenbarligen lyckades även andra utvecklade ekonomier undvika recession, med ett möjligt och inte obetydligt undantag för Tyskland.
Vad hände?
Räntor kanske inte fungerar som alla tror att de gör. I ett par hundra år har det varit ett vanligt antagande att lägre räntor stimulerar både tillväxt och inflation, och vice versa. Det är därför räntorna har höjts nu. Och det är intuitivt vettigt.
För nästan exakt 100 år sedan påpekade den brittiske ekonomen Alfred Herbert Gibson att högre räntor märkligt nog var förknippade med högre priser, inte lägre. Detta blev känt som Gibsons paradox. Men efter Keynes var det få som brydde sig.
De senaste årens låga eller till och med negativa räntor har dock fått flera ekonomer att ifrågasätta hur räntor fungerar. Under 2019 skrev t.ex. Lawrence Summers och Anna Stansbury i The Guardian att räntesänkningar för att motverka sekulär stagnation kan vara kontraproduktiva. Lägre räntor kan minska kredittillväxten, leda till ineffektiv kapitalallokering och begränsa konkurrensen.
Och i höstas publicerades en artikel i International Journal of Finance & Economics där det föreslogs att vi borde tänka om när det gäller räntorna. Författarna hade analyserat sambandet mellan nominella räntor och realekonomisk aktivitet i 19 industri- och tillväxtekonomier (inklusive Danmark och Sverige, men inte Norge), om möjligt så långt tillbaka som 1955. Räntorna varierade från dagslåneräntor till räntor på tioåriga statsobligationer, medan tillväxten representerades av månadsdata över industriproduktionen.
Spola fram till slutsatserna (mina översättningar):
"Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och räntor är inte negativt utan positivt i nästan alla länder och under de flesta perioder. "
"I den mån det var signifikant tydde majoriteten av resultaten på att orsakssambandet inte går från räntor till tillväxt, utan snarare från tillväxt till räntor."
Stanna upp en stund och tugga på dessa slutsatser. Den första säger att med högre räntor har vi typiskt sett haft högre tillväxt, inte lägre. Och sambandet (dynamisk villkorlig korrelation, om du gillar sånt) var starkare för långa räntor, som vanligtvis är marknadsbaserade. Författarna tror att detta kan bero på att en brantare terminskurva (större skillnad mellan långa och korta räntor) stimulerar kredittillväxten.
Den andra slutsatsen antyder att vi ser detta samband för att hög tillväxt banar väg för högre räntor, en tolkning som märkligt nog inte diskuteras. Det finns i alla fall inget i deras artikel som tyder på att lägre räntor stimulerar tillväxten. I så fall borde högre räntor inte heller vara så skadliga för tillväxten.
Jag är inte fri från invändningar – se t.ex. hur räntehöjningar påverkar konsumtionstillväxten – men det är alltid nyttigt att få nuvarande paradigm utmanade. Och den här forskningen ger argument som hjälper oss att förstå den nuvarande situationen.
Aktuella beräkningar tyder på att tillväxten i de utvecklade ekonomierna som helhet kommer att vara i stort sett oförändrad mellan 2023 och 2024. Och aktiemarknaden signalerar inte någon annalkande vinstnedgång. I själva verket har den beräknade vinsttillväxten varit mycket solid under en längre tid, åtminstone för de större marknaderna (i Norge påverkas även genomsnittssiffrorna kraftigt av oljepriset).
Så varför dansade S&P 500 så slaviskt i motsatt riktning mot den amerikanska 10-årsräntan förra året (korrelation på nästan -0,8!)?
Prissättning. Multiplarna steg och föll i takt med att ränteprognoserna ändrades. I mina ögon kan detta inte kallas för annat än brus. Efter ett år där alla stirrade på avkastningskurvorna landade vi på en tioårsränta i USA på 3,88 % – till skillnad från, just det, 3,88 % ett år tidigare.
Och nu har vi alltså ännu en anledning att fråga: Varför ska vi egentligen vara så bekymrade över det här?
Source:
“Are lower interest rates really associated with higher growth? New empirical evidence on the interest rate thesis from 19 countries”
Kang-Soek Lee, Richard A. Werner
International Journal of Finance & Economics, October 2023
About the author
