RISKINFORMATION - Tänk på att det alltid innebär en risk att spara i fonder. Din investering kan såväl minska som öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. En fonds historiska avkastning är inte heller något garanti för framtida avkastning. Avkastningsserier är framtagna utan hänsyn till inflation.
RISKINFORMATION - Tänk på att det alltid innebär en risk att spara i fonder. Din investering kan såväl minska som öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. En fonds historiska avkastning är inte heller något garanti för framtida avkastning. Avkastningsserier är framtagna utan hänsyn till inflation.
Fredagen den 27 februari var månadens sista handelsdag. Därmed noterades inga kursreaktioner, som månaden kommer att minnas för: det amerikansk-israeliska angreppet på Iran dagen därpå. Övriga händelser under februari bleknar nu i jämförelse.
Men redan förväntningarna på angreppet påverkade självklart marknaderna. Långa räntor föll, high yield-spreadar steg och tillväxtaktier backade – trots lägre räntor. ”Risk-off” är nog en träffande etikett. De flesta råvaror steg tydligt, med silver som undantag, efter månader av stark utveckling. Särskilt noterbart: Brent spot steg med över tre dollar.
Den norska aktiemarknaden, med starkt stöd av energi- och försvarsbolag, steg med hela 7,5 procent i februari. Samtidigt föll S&P 500 med knappt en procent. Den danska marknaden föll kraftigt, men återigen av mer bolagsspecifika skäl: tungviktaren Novo Nordisk redovisade något svagare resultat från ännu en klinisk studie.
Det saknades inte varningar. Den 6 februari, när de diplomatiska samtalen körde fast, uppmanade Trump amerikanska medborgare att ”lämna Iran nu”. Den 20 februari varnade han för att Iran hade ”10–15 dagar på sig att nå en uppgörelse”. Finansmarknaderna tycks ha tagit intryck.
Det gör de som regel. Jag har undersökt S&P 500:s reaktion på 13 geopolitiska chocker under de senaste 35 åren, från Gulfkriget till Covid-pandemin. Den genomsnittliga avkastningen under de tio handelsdagarna före utbrottet var minus 0,8 procent, följt av ytterligare 1,2 procent ned den första handelsdagen efter händelsen. Sådana händelser tas sällan emot med entusiasm.
Men det stannar inte där. Tre år senare var den genomsnittliga avkastningen 44 procent (13 procent annualiserat) och efter fem år hela 81 procent (22 procent per år).
Historiskt har sådana händelser med andra ord varit ett svagt skäl att lämna aktiemarknaden – och snarare ett argument för att förbli investerad.
Det sagt är jag skyldig att påpeka att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning. Det är både sant och ett regulatoriskt krav. Historien upprepar sig inte.
Å andra sidan förnekar den sig inte nödvändigtvis heller.
Finn Øystein Bergh joined Pareto in 2010, the first years in Pareto AS before joining Pareto Asset Management in 2015. He has previous experience as a journalist, chief economist and later managing editor in the financial magazine Kapital. Finn Øystein Bergh holds an MSc in Economics and Business Administration, MBA, cand. polit. (an extended master's degree) in political science and cand.polit. in economics. He writes the financial blog the optimal Pareto, and has published several books on economics.
Månadsrapport Pareto Aksje Norge
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Framtida avkastning kommer att inkludera: beror på marknadsutvecklingen, förvaltarens skicklighet, risken för värdepappersfonden samt kostnaderna för teckning, förvaltning och inlösen. Avkastningen kan bli negativ till följd av kapitalförluster. Det här är marknadsföring.