Finansiella jordbävningar – eller bara en sommarbris?

Oavsett vilket var det få händelser som var viktigare för finansmarknaderna än just dessa tulluppgörelser – om man nu kan kalla dem det, då de till stor del framstod som ensidiga och ganska idiosynkratiska beslut.

I juli kunde vi också notera att den amerikanska dollarn haft sitt svagaste halvår sedan 1973. Harvards Kenneth Rogoff varnade för att förtroendet för dollarn – försvagat av tullmurar och finanspolitik från Trump-eran – skulle kunna utlösa ett systemskifte likt Nixons dollarbeslut 1971. Och Bank for International Settlements (BIS) varnade för möjliga systemiska paradigmskiften.

Så, med allt detta välgrundade ståhej – vad hände på finansmarknaderna? Inte mycket.

MSCI:s världsindex, det mest använda riktmärket för globala aktiemarknader, steg med 2,0 % i lokal valuta. Det är bättre än en genomsnittlig månad, men knappast något som får ögonbryn att höjas. Ja, det drogs upp av den amerikanska aktiemarknaden, men även STOXX Europe 600 – som representerar förlorarsidan i tullavtalet – steg med 1 %. Bloomberg Global Aggregate, världens ledande ränteindex och för övrigt under vatten i över sex år, steg med 0,4 %. Lugnt och stabilt.

Och dollarn steg med över 2 % mot euron. För allt jag vet bara en tillfällig rekyl – men åtminstone inget tecken på minskat förtroende; snarare tvärtom.

Översåg finansmarknaderna de seismiska förändringar som är på gång? Kanske. Jag menar verkligen att många av Trumps politiska åtgärder är skadliga för världsekonomin – och även för USA:s egen ekonomi. När det gäller effekterna på tillväxt och inflation ligger det värsta troligen fortfarande framför oss; sådana förändringar tar tid att slå igenom. Men kanske, bara kanske, är konsekvenserna inte fullt så skadliga som många fruktar just nu? Marknaderna tenderar att anpassa sig, till exempel genom nya handelsmönster, på sätt vi inte kan förutse.

Den viktigaste förklaringen är nog ändå styrkan hos de börsnoterade företagen – på båda sidor av Atlanten. Vinstestimaten för de kommande tolv månaderna steg inte bara i USA (S&P 500), utan även för STOXX Europe 600 (inte mycket, visserligen – men uppåt gick det). Om vi står inför ett strukturellt skifte, så är det i alla fall inte inprisat än. Än så länge är det vinsterna som styr.

Och det ger anledning att påminna om vad det faktiskt är vi investerar i. Vi ser många dåligt styrda stater – men också en lång rad mycket välskötta företag. Och det är där vi placerar dina pengar.

Tanken är att du ska kunna ta semester utan att förlora nattsömnen. Det kunde du i juli i år.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Framtida avkastning kommer att inkludera: beror på marknadsutvecklingen, förvaltarens skicklighet, risken för värdepappersfonden samt kostnaderna för teckning, förvaltning och inlösen. Avkastningen kan bli negativ till följd av kapitalförluster. Det här är marknadsföring.