Det är dock helt irrelevant. Nutida dagar kommer ändå att toppa sådana listor när indexnivåerna fortsätter att stiga. Fem av de sex största intradagsrörelserna inträffade i april i år, efter den så kallade Liberation Day. Och VIX-indexet, populärt kallat ”skräckindexet”, som nådde 26 den 20 november, avslutade månaden på 16. Marknaden bekymrade sig alltså inte särskilt länge.
På samma sätt har MOVE-index, som mäter förväntad volatilitet i den amerikanska statsobligationsmarknaden, fallit stadigt i månader och avslutade november på halva nivån från april. Obligationsmarknaden verkar ganska lugn just nu.
Samtidigt har en intressant transatlantisk divergens uppstått i obligationsmarknaden. Räntan på amerikanska tioåriga statsobligationer föll vidare i november och är nu ned 56 räntepunkter i år. Europeiska långräntor steg däremot ytterligare och är upp 34 punkter i år. Det ger en rörelseskillnad på 90 punkter. Ändå har skillnaden i nivå faktiskt minskat, eftersom de amerikanska räntorna var betydligt högre från början.
Kredit-spreadar steg något i Europa och föll marginellt i USA, men hittills i år har de sjunkit tydligt i Europa och legat ungefär stilla i USA. Sammantaget pekar väl detta mot en något större optimism i Europa.
Om man ska tro finansmedierna toppar en möjlig AI-bubbla listan över orosmoment, följt av politiskt dimmoln i USA. Det handlar bland annat om brist på tillförlitlig statistik och en högsta domstol som tvekar att ta ställning till lagligheten i president Trumps hastigt införda tullar. De kan komma fram till att processen inte var idealisk, men att tullarna gott kan få ligga kvar, något i den stilen. Och du kan säkert hitta en rad andra skäl till oro – alla logiska och potentiellt förödande.
Den psykologiska utmaningen är att påminna dig själv om att du aldrig oroar dig ensam. Om du oroar dig för det ena eller det andra, kan du vara säker på att miljoner andra investerare gör detsamma. Många av dem har redan agerat därefter, vilket betyder att just denna oro redan borde vara diskonterad i marknaden.
Kort sagt: jag skulle inte oroa mig för det som alla andra oroar sig för. De verkliga överraskningarna kommer att vara betydligt obehagligare – oavsett om de kvalificerar som svarta svanar eller inte. De kan också ge briljant efterrationalisering till sådant som folk redan oroar sig för.
Men självklart vet jag inte vad som kommer att överraska mig de kommande månaderna och åren. Och om jag inte vet vad jag ska oroa mig för, kan jag inte oroa mig för det heller.
Finn Øystein Bergh
Chief economist and -strategistFinn Øystein Bergh joined Pareto in 2010, the first years in Pareto AS before joining Pareto Asset Management in 2015. He has previous experience as a journalist, chief economist and later managing editor in the financial magazine Kapital. Finn Øystein Bergh holds an MSc in Economics and Business Administration, MBA, cand. polit. (an extended master's degree) in political science and cand.polit. in economics. He writes the financial blog the optimal Pareto, and has published several books on economics.
Månadsrapport Pareto Sverige
Månadsrapport Pareto Småbolagsfond
Månadsrapport Pareto Micro Cap
Månadsrapport Pareto Räntefond
Månadsrapport Pareto Klimatfokus Ränta
Månadsrapport Pareto Aksje Norge
Månadsrapport Pareto Nordic Equity
Månadsrapport Pareto Global
Månadsrapport Pareto Nordic Corporate Bond
Månadsrapport Pareto Nordic Cross Credit
Månadsrapport Pareto ESG Global Corporate Bond
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Framtida avkastning kommer att inkludera: beror på marknadsutvecklingen, förvaltarens skicklighet, risken för värdepappersfonden samt kostnaderna för teckning, förvaltning och inlösen. Avkastningen kan bli negativ till följd av kapitalförluster. Det här är marknadsföring.